Jag heter Fatima och jag är en ung kvinna som har upplevt mer fasor och hjärtesorg än någon borde behöva utstå.

Jag är född och uppvuxen i Syrien, men när konflikten där eskalerade tvingades jag och min familj fly till Sverige för säkerhets skull. Det var en svår och skrämmande resa, men vi var tacksamma över att ha tagit oss till en plats där vi kunde börja om på nytt.

Till en början var livet i Sverige svårt men hanterbart. Vi stod inför utmaningar att anpassa oss till en ny kultur och ett nytt språk, men vi var tacksamma över att vara levande och tillsammans. Men när jag blev äldre och började slå min egen väg fann jag mig själv som offer för hederskulturen, ett system som jag önskar att vi lämnat bakom oss i Syrien.

Allt började med att jag träffade en snäll och hänsynsfull svensk kille som hette Viktor. Vi blev kära och bestämde oss för att bygga ett liv tillsammans, men min familj gillade inte vårt förhållande. De såg Viktor som en outsider, någon som inte förstod eller respekterade våra traditioner.

Jag slets mellan min kärlek till Viktor och min lojalitet till min familj, men till slut visste jag att jag inte kunde vända ryggen åt den person jag älskade. Så jag tog det svåra beslutet att lämna min familj och börja ett nytt liv med Viktor.

Men mitt beslut fick konsekvenser. Min familj såg mina handlingar som ett svek, och de hotade att döda mig för att jag hade skämt ut dem. Jag var livrädd och ensam, utan min familj och släkt.

Jag tog kontakt med en organisation som hjälper dem som försöker fly hederskulturen. Med deras hjälp kunde vi fly till en säker plats och börja ett nytt liv tillsammans. Det har inte varit lätt och vi har kämpat med rädsla och ångest men idag befinner vi oss fria, på en plats vi båda älskar.